torsdag 27 maj 2010

Tufft!

Jag tänkte uppdatera lite vad som händer vid bygget för tillfället. Tyvärr har jag inga bilder att visa, men det ser ännu ut ungefär som på bilderna i ett tidigare inlägg när sockeln är uppmurad. Det är väl så att det arbete som inte syns är det viktigaste, tyngsta och mest tidskrävande. Min älskade man har varit på bygget kl 17-23 vareviga dag de senaste tre veckorna. Min käre far har varit där kl 7-16 så gott som varje dag. De har slitigt, slitigt och slitigt, allt för att det är bråttom nu! Bråttom dels för att vi har haft grävmaskinen där, en "leksak" som kostar många skjortor i timmen, man sitter alltså inte på kaffepaus när maskinen är där utan häller i sig kaffet på stående fot ifall man alls hinner med nåt kaffe.

Dels är det bråttom för att husleverantören Hartman Hem väntar på att få komma och fortsätta med det de ska göra. Hittills har de gjutit grundsulan till huset samt murat upp hussockeln och rappat den, allt det övriga till huset samt hela garaget har vi fixat själva. Lätt, kan det tänkas och naiva som vi var så tänkte vi också innan husbygget började att det stora arbetet för oss börjar sedan byggarna har spirat upp huset och vi ska fortsätta med tak, panel och insida. So wrong! Det har varit så massvis med arbete med grunden, det byggarna har gjort har bara varit en droppe i havet.
När man aldrig har byggt hus vet man kanske inte (i alla fall inte vi) att man ska gå en halv evighet och kludda grus med en vibrerare innan grundsulan gjuts...sedan den e gjuten ska det fyllas sand i flera omgångar inne i huset som skall kluddas... och vätas...och kluddas. Inte en timme för hela huset...näe, utan flera dygn helst. Som ansvarige byggmästaren sa "Man kan int kludd för myki!". Tror både gubben och pappa drömmer mardrömmar om vibreringsmaskinen *blä*. Sedan alla dessa "småsaker"...gummilistar som ska spikas på, isolerande styrox som ska placeras ut, samt mera gräv, gräv, gräv. Och sedan den enorma stressen att tid kostar pengar och helst ska vi få färdigt det nästa vecka så byggarna får börja spira då. Det som är kvar är ännu att dra alla rör (t.ex. avloppsrör, golvvärmesystemet, isolera med styrox, gjuta golvgrunden m.m.). Sen när byggarna har spirat upp så är förstås fortfarande det mesta jobbet kvar, men då minskar i alla fall pressen och man får mera ge det den tid det tar.

I går kväll kom maken faktiskt hem före klockan 22. Bara för att sätta sig vid datorn och börja med beställningslistor till VVS-arbetet. Beställningen måste vara in idag, så vi hinner få delarna imorgon, så vi kan börja sätta ut dem på lördag. Jag vet inte när han slutligen kom och sova, men klockan var nog en bra bit över 24. Fritid? Existerar inte! Jobbigast för mig är att "bara" gå hemma när jag vet hur mycket maken kämpar några 100 meter härifrån. Ikväll kommer i alla fall snälla mommo att vara barnvakt så gissa var jag är då!? Och isolerar med styrox runt garaget naturligtvis!

(Bilderna här ovan är lite kontrast till det verkliga livet hos oss nu...ingen tid att sitta och njuta precis! Men sedan ska det se ut ungefär såhär i vår syrenberså, med blåbärsris, Ernsts Sommar och Club Johansson muggen som för mig är ett kärt minne av min pappas moster som numera tyvärr är väldigt dement. Storyn bakom muggen: Vi var och hälsa på mostern till Sverige när jag var 13 år. Jag hittade muggen i en inredningsbutik och tyckte den var så fin. Pappas moster sade att hon köper den åt mig som ett minne från resan, mamma tyckte förstås att den var för dyr och att mostern absolut inte skulle köpa den. Hon gjorde det i alla fall och det är jag så tacksam för. Jag tror nog att mostern också skulle bli glad ifall hon visste att det är min favoritmugg som jag dricker en kaffeskvätt ut vareviga dag :). Ett lyckligt avslut på ett annars ganska deprimerande inlägg. Kanske humöret är bättre i morgon efter att jag också har fått göra lite kroppsarbete!

2 kommentarer:

  1. Det tar tid, man får vara lite tålmodig.
    Jag tror att husbygge går i itapper, du ska se att det rullar på snart igen.
    Kram Anette

    SvaraRadera
  2. Känner igen mig i din beskrivning... det är slitigt att bygga hus, har gjort det själv en gång i tiden. Det är nog tur att man inte känner till allt jobb som ingår för då kanske det inte blir av. Men rätt som det är en dag börjar allt kännas lite lättare, när saker och ting börjat falla på plats och man kommit närmare det sk. lull lull:et. Må så gott och kram på dig!//aka

    SvaraRadera