Det är för oss...

Minns ni de här kuddarna, med Stilla Natt trycket på? De har legat i vår säng ända sedan november. I och för sig har jag svängt dem upp och ner när jag bäddat så den vita baksidan har varit uppåt, men det har inte fungerat så bra eftersom vår finurliga två-åring inte alls har förstått varför mamma bäddar med framsidan neråt, så hon har helt enkelt svängt dem rätt väg igen, denna procedur har vi gått igenom dagligen!

Nu tog jag äntligen tag i saken och sydde nya kuddfodral med somrigt tryck på. Redan i höstas kom jag på vad det skulle stå på dem, men när man har tusen idéer i huvudet så tar det ett tag innan man hunnit förverkliga allt!

Det är för oss, solen går upp... ...lyser som guld för kärlekens skull. Jag har lyssnat på Ted Gärdestad ända sedan tonåren och "För kärlekens skull" är en av de absoluta favoriterna!

Nu blev kuddarna fotade i soffan eftersom dottern sover i vår säng, men så fort hon vaknar ska jag möblera om i sängen :). 

Tyvärr är vi riktigt snuviga både jag och dottern, vilket känns ganska surt eftersom vi har planerat ikea-resa till lördagen. Själv tror jag att en ikea-resa kan bota vilken dunderförkylning som helst, men för dotterns skull kanske vi skjuter på det (hon ska vara med mommo och moffa så länge). Tiden får utvisa, mycket kan hända före lördagen!

Ha en skön torsdag!

Alla Hjärtans Dag

En underbar Alla Hjärtans Dag önskar jag alla bloggvänner och läsare!

Jag önskar att jag kunde bjuda er alla på tårta samt dela ut tulpaner, men ni får nöja er med bilder.

Eftersom jag alltid glömmer att fota tårtor jag gör, så är jag glad att jag mindes att ta fram kameran igår...

...innan mannen roffade åt sig en stor bit ;)!

 

Tårtan består av vanligt sockerkaksbotten. Bottnarna fuktades med vanlig stark blandsaft. Mellan de två första bottnarna satte jag aprikosmarmelad och vaniljkräm spetsad med en skvätt konjak. I det andra lagret blev det också lite aprikosmarmelad samt dumlefluff. Ovanpå tårtan bredde jag ett lager grädde och sedan marsipan över alltihop. Tårtan dekorerades med rosa glitterglasyr och florsocker med jordgubbsmak. Ännu igår såg florsockret helt vitt ut till min stora besvikelse (jag hade trott att det skulle vara mer rosa), men i morse när jag öppnade kylskåpet fick jag en trevlig överraskning. I och med att florsockret blivit lite fuktigt under tårtkupan så hade det blivit rosa, så nästa gång ska jag försöka fukta det på något sätt (fråga inte hur!) redan innan jag bjuder på kakan.)

Hoppas ni alla får en härlig kväll!

Tiden som inte fanns...

Förut var vårt kök och vår hall tidlös, eller det saknades väggklocka i alla fall. Av jultomten (läs mannen) fick jag en vit stationsklocka. Jag har funderat fram och tillbaka om vi ska hänga upp den i lägenheten eller om den ska ligga nerpackad tills husflytten...

 ...som ni ser så bestämde jag mig slutligen för att den ska hängas upp (efter att beslutet gjordes gick det förstås ytterligare en tid innan mannen kom sig för...eller tog sig tid...)

Nu hänger den mellan köket och hallen, så nu har jag koll på tiden igen (fast det hjälper sällan har jag insett, ständigt försenad som jag är...)

 Såhär ser det ut från kökshållet...

 ...och så här från hallen (i bakgrunden ser ni en skymt av vårt vardagsrum). Om någon är riktigt uppmärksam så märker hon/han att bilderna inte är placerade i rätt ordning ;).

Till sist vill jag TACKA för alla fina kommentarer om lapptäcket. Huvudsaken med allt man gör är ju att man själv blir nöjd, men visst blir man glad när även andra tycker att man gjort ett bra jobb :).


Ha en skön torsdagskväll trots kylan (för er läsare i södra Sverige som inte har sett snö på några veckor och som i stället njuter av knoppande träd och fjärilslarver på vägarna kan jag upplysa om att termometern här visade - 27 grader i morse, ni får gärna skicka hit lite varma vindar!)

1 km sytråd (varav 200 meter uppsprättad) senare!

För en tid sedan skrev jag att jag hoppas på att få färdigt dotterns lapptäcke "i helgen" så jag kan visa det på bloggen... Tack och lov skrev jag aldrig vilken helg det var frågan om. Nu är det äntligen färdigt, efter både svett och blod (men faktiskt inga tårar, den här gången ;)).

Här är min lista på fördomar om lapptäckssömnad, som jag hade innan jag började projektet. 

1. Det tar länge att klippa lapparna. FEL: Det gick ganska snabbt, en eftermiddag typ.

2. Det är billigt att sy lapptäcke. FEL: Det är dyrt (i alla fall om man vet exakt vilka färger man vill ha) materialet till detta kostade ca 80 euro.

3. Det krångligaste är att sy fast lapparna i varandra. FEL: Det gick ganska snabbt och enkelt, kanske två lappar sprättade jag upp och sydde på nytt.

4. När man har sytt fast lapparna i varandra så går resten på en kväll, man syr bara fast lite foder och bakstycke och så är det klart. FEL: När man ska ha fast foder och bastycke börjar allt krångla. Här snackar vi en stor otymplig tygmassa på några kilon som drar hit och dit och veckar sig.

5. Själva quiltandet (att sy sömmar kors och tvärs över hela täcket) är det lättaste och roligaste momentet, man får bara sy långa raksömmar. FEL, FEL, FEL: Allt bara trasslade till sig (för att jag började på fel sätt har jag fått veta i efterhand) bakstycket och framstycket följdes inte alls åt, än stretade det här och än bucklade det där. Sprätta, sprätta, sprätta!

6. Efter att jag har sytt ett lapptäcke kommer jag att lova mig själv att aldrig göra ett liknande projekt igen. FEL: Jag spanar redan efter tyg till nästa.

7. Ett rosa lapptäcke kommer att bli jättesnyggt och passa så bra på dotterns nygamla säng. RÄTT: Det blev snyggt och jag är säker på att det kommer att passa perfekt, både färg och stilmässigt.

Här är resultatet, det blev 1,40 m x 2,10 m stort (tanken är att det ska gå att använda även när sängen är helt utdragen). Lapparna jag sydde av var 12 x 12 cm stora, så det gick åt sammanlagt 216 lappar av fyra olika sorters rosa och naturvita tyger.

 

 Jag är nöjd. Dottern är nöjd. Mannen är nöjd (över att evighetsprojektet äntligen är färdigt). En dag när jag låg på köksgolvet och sprättade quiltade sömmar i en timme frågade han om jag ska börja sy lapptäcken på beställning. Jag tyckte att han lät lite ironisk, men jag hörde nog säkert fel. Svaret är i alla fall nej, det finns de som är så mycket bättre på det och som dessutom har nerverna i behåll efter avslutade projekt.

Ha en härlig vecka!

Rosa överaskningar!

Jag tycker om att få presenter, speciellt sådana som har med inredningstema att göra. Den här veckan har jag varit så lyckligt lottad att jag har fått både en fin blomma och två vackra glashjärtan för värmeljus. Att båda gåvorna är rosa, en färg som vittnar om att våren är på väg, gör inte saken sämre. Blomman fick jag av en nyfunnen vän, som också är husbyggare och småbarnsförälder, så ni kan tänka att vi har en hel del att prata om när vi träffas! Ljushållarna vann jag på bloggen Strandviksvillan. Jag visste inte ens att jag hade deltagit i en utlottning, så gissa om jag blev glad! (A-C lottade ut en vinst bland alla som kommenterat hennes nya fina skafferi).

Nu är det alltså rosa färgtema som gäller på vardagsrumsbordet. Nya kuddar är under planering, så får se om det inte dyker upp lite rosa i soffan också!

I bakgrunden ser ni ännu en ny rosa grej, nämligen dotterns lapptäcke som äntligen blivit klart. Det är det morgondagens inlägg ska handla om, så titta gärna in då också :)!

Val och badkar

När man bygger så står man ständigt inför nya val- stora som små. De flesta val tycker jag (för det är oftast jag som väljer) att är roliga att göra. Det som inte är lika roligt är att göra "tidiga val". det vill säga välja och bestämma sig för något innan man riktigt vet slutresultatet. En hel del sådana val hamnar man inför och det är bara jobbigt. Valet av badkar till badrummet på vinden t.ex. Det ska vi välja redan, utan att vi ens har upp mellanväggarna där! Skulle jag få bestämma så skulle vi ha upp alla väggar och helst panelen klar så man utgående från det kan välja en modell. Tyvärr så går det inte eftersom mannen för tillfället håller på och drar avlopps- och vattenrör på vinden, och då måste han förstås veta exakt var de ska vara!

I badrummet blir det vit helpanel på väggarna, på väggarna i "badhörnet" blir det vita kakel. Golvet blir som tidigare konstaterats plastmatta, men en mörk, fin sådan. Vad skulle väl passa bättre i ett sådant badrum än ett badkar med tassar...

...Det går förstås inte mannen med på. Lika bra det, eftersom det inte går ihop för mig heller (annat än inredningsmässigt). Vi vill ha ett badkar med bubbelfunktion, det finns visserligen tass-badkar med bubbelfunktion, men då är det dyra bubblor det handlar om. Eftersom jag gissar att badkaret inte kommer att användas så värst flitigt (när ska man ha tid att bada badkar?), så vill vi inte heller kasta alla pengarna i sjön, eller... hmm badkaret.

Det lär nog bli någon sånhär fyrkantig låda, trist, men ändå neutralt. Det som är lika viktigt som att det ser bra ut är för mig att det ska vara lätt att rengöra (fy, för skitiga badkar). Ni får jättegärna komma med tips på bra och dåliga badkarsmodeller. Eller om någon har något förslag hur man piffar upp en tråkig badkarsfasad ;).

Trevlig helg!

Junibacken

Liksom många andra här i inrednings-blogglandia så är Madicken min absoluta favorit bland Astrids underbara figurer. Därför var Junibacken det första namn som dök upp när vi började fundera på namn till vår gård. Vi har funderat till och från, mest har jag funderat på vad folk ska tycka om vi döper vår gård efter en saga. Till sist beslöt vi (jag) oss för att det är vi som ska bo där och folk får tycka vad de vill, vi ska ha vår egen Junibacke. Vårt hus står ju på en backe (och jag är född i juni), så det känns inte som det behövs mer förklaringar. I går skrevs alla papper på, så nu heter det Junibacken även i officiella sammanhang.

Hur mycket vi sedan kommer att använda oss av namnet är en annan sak, troligen kommer det inte att användas nästan alls. Men en gammaldags gårdsskylt med namnet på har min pappa i alla fall lovat att tillverka. I och med namnvalet så känns det som att ännu en pusselbit föll på plats i processen att skapa vårt hem.

Ha en bra kväll!

Ps. Ifall vi i framtiden skulle få en till dotter så var Madicken det namn jag helst av allt skulle ha velat ge henne, min man protesterar dock högljutt mot detta förslag, så Junibacken blev en kompromiss. (och nej, så mycket lever jag inte drömmarnas värld att jag skulle döpa vår gård till Junibacken och dessutom döpa ett barn till Madicken, någon måtta får det ändå vara!)

Ps 2. Madicken är faktiskt den enda bok jag någonsin har orkat läsa igenom på finska. Enda ordet jag egentligen lärde mig var Räkänokka (betyder ungefär snorunge), men det är ju en bisak ;)