onsdag 21 april 2010

Semledeg och snor

Nu är den här igen, den där rackarns förkylningen. Mest synd är det förstås om dottern vars näsa mest påminner om våra vattenkranar innan rörmokarbesöket = droppar och rinner i en strid ström. Men visst ryms det med lite självömkan också, inte skoj alls med en en snuvig, trotsig och trött liten busunge. Alfons har fått jobba hårt idag, tur att man har honom i alla fall. Jag är absolut ingen vän av barnprogram i form av barnvakt, men ibland är det nog skönt att placera en liten yrboll på stolen och trycka på play-knappen medan man själv får ta time-out (=oftast kisspaus).



Idag blev det också semle-bak. Tyvärr har jag en tendens att alltid låta semlorna jäsa för länge, vilket resulterar i att formen mest liknar tjocka plättar, men smaken är det inge fel på i alla fall. I 90 % av fallen när jag försöker mig på något storverk i köket så slutar det med ett större eller mindre blodbad. Idag lyckades jag skära mig på mjölpåsen (!?). Jag vet faktiskt inte riktigt hur man gör för att lyckas med det, men min teori är att jag var så koncentrerad till max medan jag rev morötterna på rivjärnet (vilket i vanliga fall brukar innebära det största faromomentet) att jag sedan allt för avslappnat stack handen i mjölpåsen..*suck*.




Kvällen hade jag tänkt ägna åt en lång promenad med egentid, efter en besvärlig "arbetsdag" på hemmafronten. I stället blev det en långpromenad med barnvagnen så gubben fick arbeta ostört med husets ventilationsplanering. I och för sig gjorde det inte så mycket, för dottern var så snäll och satt lugnt i vagnen och tittade på katter, bilar och fåglar hela vägen, men jag måste erkänna att varje gång jag knuffar vagnen över tröskeln så sneglar jag på gångstavarna som blivit allt för lite använda den senaste tiden. Men det är väl lika bra att jag vänjer mig vid livet som nybyggare, snart drar det i gång på allvar!

Alla har väl semmelrecept liggandes hemma i kökslådorna, men det här basic-receptet är det som är flitigast nermjölat hos oss.

Morotssemlor (ca 25 st)

5 dl ljummen mjölk
50 g jäst
1,5 tsk salt
0,5 dl matolja
0,5 dl sirap
3 dl rivna morötter
3 dl grahamsmjöl
3 dl vetemjöl
6 dl jästbrödsmjöl

Degen jäses ca 1 timme, utbakade semlorna också ca en timme (vill man pröva min platta variant bör man jäsa dem ca två timmar). Gräddas i 200 grader i 10 minuter.

5 kommentarer:

  1. Mmmmm, morotssemlor som är så gott!! Min egen tid idag gick ut på att städa ur bilen medan far och dotter tog en promenad med vagnen. I helgen börjar vi bygga på vinden, så då lär det bli ännu mera sällsynt med egen tid! Vore kul om man t.ex. kunde fara till stan UTAN en skrikande unge nån gång emellanåt. Idag försökte jag igen optimistiskt göra ett besök till stan med A. Kan ju säga att det iaf är praktiskt att ha en liten unge som skriker som en siren i affären, folk hoppar förskräckt undan så man har fri passage hela tiden :o) som om man vore en ambulans på nödutryckning!

    SvaraRadera
  2. Mina morotssemlor blev också platta sist, så nu vet jag varför då... Men dom var goda ändå :)

    TACK för grattisar och fina ord om min blogg, sånt ger enerrgi till att fortsätta!

    Ha en fin helg!

    SvaraRadera
  3. Hallo!
    Så koselig at du likte bloggen min!! Håper å se deg snart att!!!
    Nå skal jeg titte rundt på din!!

    Klemmer fra Lena

    SvaraRadera
  4. Hej!
    Tack för ditt besök inne hos mig! (för ett tag sedan)
    Det är ju jobbigt när man blir förkyld, både för stora och för små... hoppas att det blir bättre snart.
    Och så spännande med att bygga ett nytt hus. Det måste vara roligt att se fram emot.
    Och morotssemlor har jag aldrig smakat, men det lät spännande och gott!
    Kram
    Marie

    SvaraRadera
  5. Javisst ja... Jag glömde ju svara på din fråga, om vi var nöjda med vårt kök...
    Och Jaaa! Det är vi verkligen. Vi är jättenöjda, och det passar oss verkligen.
    Kram igen
    Marie

    SvaraRadera