Påskfärg

När jag var barn hängde jag och mina systrar upp strumpbyxor på köksfläkten (ovanför spisen) med klädnypor på påskaftonen. Sen under natten släppte påskhäxorna ner någon liten sak i dem på sin väg till Blåkulla. Denna tradition har min pappa haft med sig från Hangö (jag har aldrig hört om någon annan i våra trakter som gör så). Hur som helst så är jag överförtjust i traditioner, speciellt sådana som har presenter med sig ;), så detta kommer jag att föra vidare till våra barn. Tyvärr hade vi så fullt hela lördagen att vi glömde hänga upp dotterns strumpbyxor... men häxorna kan ju också ha haft full upp och vara lite försenade ;). Och vad passar väl bättre än att knipa fast strumpisarna med prickiga klädnypor från Maileg!? Det tyckte visst häxorna också, för i morse hittade en nyvaken liten flicka två små gubbar och en hund i strumpisbenen :)

Hela vintern har mitt hår sett ut som värsta påskriset. Råttfärgat, tovigt och glanslöst. Så idag bestämde jag mig för att göra något åt eländet. Jag hade färdigt hårfärg i badrumsskåpet, men har dragit ut på projektet av hänsyn till familjen. Senast jag själv färgade mitt hår blev det grön-skiftande och efter många tvättar och mindre vackra ord så lovade jag min käre man att för all framtid överlämna färgandet åt yrkesfolk i stället.

Därför har jag inte tagit tjuren vid hornen före idag... Så när mannen gungade dottern i vagnen då hon skulle sova sin eftermiddagssömn passade jag på att slinka förbi till badrummet med ett mumlande: "Jag tänkt jag sku färg håret". Gubben svarade bara "Hmmm..." Det gick ju smidigt tänkte jag... En halv minut senare stormar han in och undrar vad jag håller på med. Han hade nämligen hört "Jag tänkt jag sku fön håret", men sedan antagligen blivit lite misstänksam varför jag skulle föna håret iklädd min sämsta t-shirt! Efter att ha förklarat åt min sparsamme man hur många slantar vi skulle spara ifall jag färgade håret själv, så såg han lite nöjdare ut och projektet fortsatte.

Allt gick smidigt, nästan för smidigt. När håret var ursköljt och torkat beundrade jag resultatet i spegeln. Jättesnyggt, för en gångs skull hade jag lyckats... Jag hade redan börjat drömma mig bort mot en karriär som frisör när hallspegeln krasade mina drömmar. I solljus var mitt hår nämligen rödaste rött! Trots att jag hade valt en så "grå" färg som möjligt. För att mitt eget röda pigment i håret skall bli starkare räcker det nästan med att jag går förbi hyllan med hårfärg i butiken! Gubben kunde i alla fall trösta mig med att jag hade en fläck bakpå huvudet som inte var röd, den var fortfarande min gamla råttfärg! Fort in i badrummet, fiska upp färgflaskan ur roskisen, sprutcha i mera färg, vänta, vänta, skölj. Första fläcken borta, två nya har uppstått! Och precis där tog mitt tålamod slut för denhär dagen, så nu har jag ett rött och fläckigt hår. Inomhus och framifrån ser det i alla fall helt okej ut, så själv lider jag inte så mycket av spektaklet. I morgon ska jag i alla fall beställa tid till klippning... så mycket självinsikt har jag ändå att jag lämnar det till yrkesfolk ;).