1 km sytråd (varav 200 meter uppsprättad) senare!

För en tid sedan skrev jag att jag hoppas på att få färdigt dotterns lapptäcke "i helgen" så jag kan visa det på bloggen... Tack och lov skrev jag aldrig vilken helg det var frågan om. Nu är det äntligen färdigt, efter både svett och blod (men faktiskt inga tårar, den här gången ;)).

Här är min lista på fördomar om lapptäckssömnad, som jag hade innan jag började projektet. 

1. Det tar länge att klippa lapparna. FEL: Det gick ganska snabbt, en eftermiddag typ.

2. Det är billigt att sy lapptäcke. FEL: Det är dyrt (i alla fall om man vet exakt vilka färger man vill ha) materialet till detta kostade ca 80 euro.

3. Det krångligaste är att sy fast lapparna i varandra. FEL: Det gick ganska snabbt och enkelt, kanske två lappar sprättade jag upp och sydde på nytt.

4. När man har sytt fast lapparna i varandra så går resten på en kväll, man syr bara fast lite foder och bakstycke och så är det klart. FEL: När man ska ha fast foder och bastycke börjar allt krångla. Här snackar vi en stor otymplig tygmassa på några kilon som drar hit och dit och veckar sig.

5. Själva quiltandet (att sy sömmar kors och tvärs över hela täcket) är det lättaste och roligaste momentet, man får bara sy långa raksömmar. FEL, FEL, FEL: Allt bara trasslade till sig (för att jag började på fel sätt har jag fått veta i efterhand) bakstycket och framstycket följdes inte alls åt, än stretade det här och än bucklade det där. Sprätta, sprätta, sprätta!

6. Efter att jag har sytt ett lapptäcke kommer jag att lova mig själv att aldrig göra ett liknande projekt igen. FEL: Jag spanar redan efter tyg till nästa.

7. Ett rosa lapptäcke kommer att bli jättesnyggt och passa så bra på dotterns nygamla säng. RÄTT: Det blev snyggt och jag är säker på att det kommer att passa perfekt, både färg och stilmässigt.

Här är resultatet, det blev 1,40 m x 2,10 m stort (tanken är att det ska gå att använda även när sängen är helt utdragen). Lapparna jag sydde av var 12 x 12 cm stora, så det gick åt sammanlagt 216 lappar av fyra olika sorters rosa och naturvita tyger.

 

 Jag är nöjd. Dottern är nöjd. Mannen är nöjd (över att evighetsprojektet äntligen är färdigt). En dag när jag låg på köksgolvet och sprättade quiltade sömmar i en timme frågade han om jag ska börja sy lapptäcken på beställning. Jag tyckte att han lät lite ironisk, men jag hörde nog säkert fel. Svaret är i alla fall nej, det finns de som är så mycket bättre på det och som dessutom har nerverna i behåll efter avslutade projekt.

Ha en härlig vecka!