Shoppis

Igår var en lyckans dag här på hemma- (och shopping-) fronten. Min älskade man kom hem från arbetet redan 14.45!!! Här snackar vi gubben som inte har haft pekkanen sen dotterns födelsedag i oktober (o då hade han förstås ett viktigt möte på förmiddagen som han smet i väg på en timme, men det kanske inte räknas..!?) och som ännu knappt har nämnt ordet vintersemester! Missförstå mig rätt nu, jag är jätteglad att någon i detta hushållet slavar och förtjänar lite pengar, det kommer verkligen att behövas de närmsta åren känner jag på mig...men nån gång måste man ju unna sig lite ledigt också!

Vi packade i alla fall in dottern i bilen och körde en halv timme i nordlig riktning. Där hittade jag en massa att spendera dessa omtalade peningar på. Bland annat detta bäddset från Hemtex (men i blått, det fanns inte på hemsidan). Så nu ligger det i skåpet och väntar på nybygget, för här i lägenheten packas det inte upp några nya lyxiga lakan :).

Vid Claes Ohlson kände jag en stark dragningskraft till dessa hyllpapper (jag har aldrig använt hyllpapper, men jag tror knappast att det har funnits såhär snygga förr heller ;)). Den rosa rullen sparas nog i alla fall till dotterns framtida (prinsess)rum.

Det jag egentligen var ute efter vid Klasses var denna söta barnkavel av trä som min lilla kökshjälpreda ska få börja använda. Förhoppningsvis hinns det med bullbak ännu denna vecka så hon får inviga nyförvärvet...

Klänningen då...efter mycket möda, svett och suckar så bestämde jag mig för denna... Inte precis någon fin-fin klänning, men nöden har ingen lag. Jag köpte en svart fodral-klänning också (dubbelt dyrare dessutom), men väl hemma framför spegeln så bestämde jag mig för att jag hellre ser ut som en avslappnad prickig korv än som en länkkorv inspänd i ett prinskorv-skinn.

Enda nackdelen med prickisen är att nån säkert kommer att tro att man försöker dölja en begynnande bebismage, men det kan jag lova att så är inte fallet! (enda jag försöker gömma är min chokladmage ;)). Medan jag väntade dottern konstaterade jag nämligen att om det ät nåt jag är riktigt urusel på så är det nog att vara gravid... så jag skjuter det med glädje till framtiden :)

Nu skall jag planera lite trädgård innan dottern vaknar (kanske sku vara smartast att planera insidan av huset innan man börjar planera blomrabatter, men jag kan bara inte låta bli med alla dessa härliga frökataloger som dimper ner i postlådan varje dag!!!)

Misslyckad shopping o motorsågsmassaker

Det verkar som att de flesta bloggare skulle lida av tidsbrist denna årstid. Och vem är inte hellre ute i det härliga vårvädret än sitter framför skärmen!? Här hos oss märks det också att det börjar dra ihop sig för byggsäsong... Tre kvällar av fyra spenderas på något sätt i byggandets (planerings) tecken.

I lördags hann jag i alla fall en sväng till stan medan snälla mommo skötte dottern. Jag var på jakt efter en klänning till bröllopet vi ska på om...hmm...en och en halv vecka!!! Mina krav var ganska små redan från början, klänningen skulle helst vara svart, ganska enkel och ganska billig. Efter en stund sänkte jag mina krav betydligt; klänningen fick vara vilken färg som helst (bara inte nån färg som man börjar se ännu blekare ut med), vilken modell som helst (bara den slutar vid knäna) och fortfarande ganska billig. Efter ytterligare en stunds letande så sänkte jag kraven till : klänning-skrället får se ut hur som helst bara man täcks ha den på ett bröllop. Resultat = NOLL! Så nu blir det att ställa kosan norrut till andra grannstaden någon kväll och hoppas på bättre lycka där. Dottern fick en hel del smått i alla fall. Bland annat denna kofta från KappAhl (Vintage stories).
Jag kan också säga att jag led stora samvetskval medan jag sprang på stan eftersom jag visste att maken och min pappa var ensamma vid tomten och fällde träd... Jag visste också hur jättemånga träd det var som skulle bort... På eftermiddagen hann jag i alla fall dit ett varv och fick för första gången i mitt liv pröva på att såga med motorsåg... och jag tycker inte längre synd om maken. Jag skulle MYCKET hellre ha tillbringat dagen med en motorsåg i händerna än att springa på stan. Alla som någon gång har prövat vet vilken mäktig känsla det är att knixa lite med sågen och sedan följer ett brak när man har fällt ett stort träd till marken... Tur att vi har en stor tomt, för jag känner på mig att det inte kommer att ta någon längre tid innan jag står där och sågar igen...och igen... :) Enda som grämer mig är att jag inte fick startat sågen själv :(... men nästa gång fixar jag nog det också ;)...

Jordgubbsexplosion

Dagens tips: Koka inte 2,8 liter jordgubbssoppa i en 3 liters kastrull! (fråga inte vad jag ska med så mycket jordgubbssoppa till, men frysen behöver rensas på gamla bär innan den nya säsongen börjar...)

Katastrofen var ett faktum redan när jag kokade saften ur jordgubbarna. Jag rörde och rörde och det började aldrig koka. Till sist tog jag en femton-sekunders paus (dock bredvid spisen) och då fullkomligt exploderade jordgubbsröran över hela spisen (tur, tur, tur att dottern stod några meter ifrån). Det rykte och puttrade och fräste, inte bara från spisen utan även från mamman. Så var det bara att torka och torka lite mera. Det skulle inte förvåna mig om vi hittar jordgubbsstänk ännu någonstans när vi julstädar nästa gång. I alla fall kommer jag att hålla tyst nästa gång gubben börjar prata om "klappagröt" (=lingongröt). Jag brukar alltid klaga på att han skvätter lingonsaft överallt när han lagar det, men det är nog inget emot min jordgubbsbomb!

Nu skall jag inviga helgen med en skål (eller två) jordgubbssoppa och grädde :)

Semledeg och snor

Nu är den här igen, den där rackarns förkylningen. Mest synd är det förstås om dottern vars näsa mest påminner om våra vattenkranar innan rörmokarbesöket = droppar och rinner i en strid ström. Men visst ryms det med lite självömkan också, inte skoj alls med en en snuvig, trotsig och trött liten busunge. Alfons har fått jobba hårt idag, tur att man har honom i alla fall. Jag är absolut ingen vän av barnprogram i form av barnvakt, men ibland är det nog skönt att placera en liten yrboll på stolen och trycka på play-knappen medan man själv får ta time-out (=oftast kisspaus).

Idag blev det också semle-bak. Tyvärr har jag en tendens att alltid låta semlorna jäsa för länge, vilket resulterar i att formen mest liknar tjocka plättar, men smaken är det inge fel på i alla fall. I 90 % av fallen när jag försöker mig på något storverk i köket så slutar det med ett större eller mindre blodbad. Idag lyckades jag skära mig på mjölpåsen (!?). Jag vet faktiskt inte riktigt hur man gör för att lyckas med det, men min teori är att jag var så koncentrerad till max medan jag rev morötterna på rivjärnet (vilket i vanliga fall brukar innebära det största faromomentet) att jag sedan allt för avslappnat stack handen i mjölpåsen..*suck*.

Kvällen hade jag tänkt ägna åt en lång promenad med egentid, efter en besvärlig "arbetsdag" på hemmafronten. I stället blev det en långpromenad med barnvagnen så gubben fick arbeta ostört med husets ventilationsplanering. I och för sig gjorde det inte så mycket, för dottern var så snäll och satt lugnt i vagnen och tittade på katter, bilar och fåglar hela vägen, men jag måste erkänna att varje gång jag knuffar vagnen över tröskeln så sneglar jag på gångstavarna som blivit allt för lite använda den senaste tiden. Men det är väl lika bra att jag vänjer mig vid livet som nybyggare, snart drar det i gång på allvar!

Alla har väl semmelrecept liggandes hemma i kökslådorna, men det här basic-receptet är det som är flitigast nermjölat hos oss.

Morotssemlor (ca 25 st)

5 dl ljummen mjölk
50 g jäst
1,5 tsk salt
0,5 dl matolja
0,5 dl sirap
3 dl rivna morötter
3 dl grahamsmjöl
3 dl vetemjöl
6 dl jästbrödsmjöl

Degen jäses ca 1 timme, utbakade semlorna också ca en timme (vill man pröva min platta variant bör man jäsa dem ca två timmar). Gräddas i 200 grader i 10 minuter.

Kakfrossa

Helgen har varit full av program. Lördagskvällen spenderades med att hitta på program till min mans brors bröllop... Ibland tycker jag nästan att dessa planerar-kvällar är roligare än själva festen (men det får ni inte säga åt någon ;)). Som vanligt hade jag ju räknat med att folk skulle äta betydligt mer än vad de faktiskt gjorde, så nu har jag och gubben gnagt på pinochio-tårta i dagarna tre (inte mej emot, men som skrivet så har jag ju ett förestående bröllop att tänka på ,så det vore inte helt fel att minska lite på konturerna!)

Söndagskvällen tillbringade vi på familjeträff. Även det riktigt roligt. Trots att ni kanske kan tänka er ljudnivån när 16 stycken pratglada föräldrar tillsammans med 10 stycken barn i åldern 3-18 månader samlas i ett litet hus. Konstigt nog går alltid dessa träffar väldigt smidigt till.

Idag har vi varit på församlingens mamma-barn träff. Dottern uppförde sig förstås perfekt (eller så not!) Hon orkade sitta hela femton sekunder stilla i min famn i ringen, sen måste hon bara brumma runt lite med alla traktorer, peka på en lillkilles mumin-body och sjunga "mamamamamama" precis när ledaren berättade något och sedan ställa sig mitt i ringen och göra flåsljud när en kanin visades upp som rekvisita till en sång. (för länge sen när vi lärde henne hur olika djur lät så hittade jag på att kaniner/harar snusar lite försiktigt, detta har dock dottern utvecklat till världens flås-blås varje gång en kanin/hare nämns). Sedan knatade hon runt på scenen i samlingslokalen och gallskrek varje gång jag försökte få henne tillbaka till sin plats, så jag gav upp.

Nu ligger hon i sin säng och hostar och snorvlar. Det verkar som vi skulle ha förkylning på gång igen och med tanke på att det är nästan två månader sen senast så är det ingen omöjlighet (men inte desto trevligare för det). Så nu ska även jag försöka ladda batterierna en stund... känner jag situationen rätt så kan det bli många långa nätter framöver!

Mossigt

Idag var jag och dottern skramlande ett varv till tomten med vagnen. När vi for gnisslade ett hjul, när vi kom hem hade det slutat att gnissla- istället gnisslade alla de övriga hjulen. Dagens tips är alltså att inte skutta 300 meter på stora, stora krossgrus med en barnvagn!

Det jag var ute efter var lite mossa att sätta runt pärlhyacinten min. Mossa från vår alldeles egna lilla (?) plätt. Så nu är "veranda-inredningen" klar för nån månad framåt igen, tills man äntligen får börja fördjupa sig i alla härliga sommarblommor. Baksidan av huset skall vi inte tala om för den ser ut som- just det- en baksida! Förstås skulle jag också vilja ha vitmålat två verandapelare som blivit utbytta och nu är fult träfärgade..men, det känns inte precis som läge att konfrontera vaktmästaren riktigt än, måste vänta tills den röriga rör-härvan har lagt sig först!

Härliga vår!

Underbart väder ännu en dag. Snön smälter bara mer och mer och jag, dottern och granntanten hjälper flitigt till med våra spadar! Idag planterade jag en pärlhyacint utomhus (dottern försökte först plantera den på golvet i det allmänna förrådet, men efter att jag hade sopat upp ca 10 liter mull så planterades den i en plåthink i stället ;).

Så här var utsikten från bloggarplatsen i måndags...

...och idag såg det ut såhär!

Jag njuter och njuter... och är överlycklig för att jag har möjlighet att vara hemma med dottern, tänk vilken lyx, att själv få bestämma över vad man skall göra med sådana här underbara vårdagar! Nu ska jag skråla vidare på "Sommartider" en stund innan jag kryper ner mellan nytvättade lakan som torkat utomhus i solen :).

Underbara dag...

Man kan ju inte annat än att vara på ett strålande humör en sådan härlig vårdag som denna. Strunt samma att både jag och dottern var indränkta av tallsåpa efter att vi skurat verandaräckena- det finns ju tvättmaskin. Eller att dottern trampade mitt i enda hundskiten på en kilometers radie - hon hade ju gummistövlar på så det var rätt lätt åtgärdat.

Jag bongade också årets första trana idag... På åkern bakom vårt radhus. Det är så härligt att bo på landet, speciellt nu när naturen börjar väckas till liv. Blåbärsris har jag plockat och satt i en gammal mjölkhink på köksbordet (enligt en idé som jag fick av en annan bloggare, tyvärr hittar jag inte heller denna mer :O, hoppas bara att det inte var samma som hade hjärtekransen, då får jag nog skämmas minsann som snor två ideér rakt av utan minsta lilla länk!)

Kvällen ägnades åt införskaffning av föda, inte världens roligaste uppdrag precis, men efter att granntanten idag kommit över med en burk köttgryta så förstod jag att det kanske börjar bli dags att uppdatera skafferiet ;). (Jättegod köttgryta förresten, ännu en fördel med landet, alla känner alla= de flesta är trevliga åt alla!). En tulpanbukett slank också ner i shoppingvagnen och precis som bloggerskan jag härmar så flitigt så stack jag ner tulpanerna bland riset. Till och med gubben tyckte om idén :).

Så nu hoppas jag att riset och tulpanerna inte skall ta kål på varandra. Vita tulpaner är nämligen en bristvara i butikerna här omkring och blåbärsris är inte heller alldeles lätt införskaffat (alla som varit i en våt, lerig vårskog tillsammans med en ett-åring vet vad jag talar om).

Nu önskar jag bara att detta underbara väder skulle hålla i sig.

Skön vår till er allesammans!

Dörrkrans med videsvans

Idag fixade jag hjärta-kransen av vide till dörren fastän jag inte hittade modellen jag sökte (ifall någon känner igen kransen och vill ta åt sig äran, så lämna en kommentar så jag får länka till din blogg :)). Jag blev faktiskt rätt nöjd, det var meningen att den skulle se sådär lagom rufsig ut, så nu får den nog hänga med ett tag.

Dock misstänkte jag redan igår vid insamlingen av kvistarna att jag möjligtvis kunde vara allergisk mot vide (eftersom näsan rann, ögonen blev röda och halsen kliade). Bortförklaringarnas moder som jag är så bortförklarade jag dessa symptom med för mycket frisk luft + skräp under kontaktlinserna. Idag blev jag snabbt varse om att det inte precis var så som det låg till. När jag hade brett ut videkvistar över hela köksbordet och golvet kändes det som hela ansiktet svällde upp till värsta Hulken-facet. Efter en titt i spegeln kunde jag åtminstone konstatera att det kändes betydligt värre än vad det såg ut. Skam den som ger sig, har jag en gång beslutat mig för att göra en krans så gör jag en krans. Men nästa gång vide står på agendan så blir det nog utomhus-sysselsättning.

Vi har faktiskt hunnit vara ute en hel del idag. På förmiddagen cyklade vi till mommo och moffas, bara för att konstatera att ingen var hemma. Men jag fick lite väl behövlig motion i alla fall. Det är underligt hur obekväm cykelsitsen är varenda vår. Det känns som man skulle sitta på en hård knölig sten och dessutom fick jag anstränga ett flertal benmuskler som legat i dvala under istiden 2010. Jag inbillar mig åtminstone att jag var värd chokladbitarna som slank ner i kväll (också!).

I morgon skall jag änteligen försöka hinna mig in till stan en sväng för att inhandla lite blommor (både till insidan och utsidan). Det blir nog till att vänta tills gubben kommer hem från arbetet med bilen i alla fall...för cyklandet tänker jag ta en paus med i morgon, hälsar en stående, bloggskrivande allergiker.

Ps. Måste bara skryta lite på dottern ;). Det första hon gjorde när jag lyfte upp henne ur vagnen efter hennes eftermiddagssömn var att peka mot dörren och utbrista "Tärta" (=hjärta). På några sekunder snappade hon upp att det fanns en ny grej som hänge på utsidan av dörren (och som inte syns så väldigt bra från insidan). Gubben däremot märkte inte någon förändring när han kom hem från jobbet fastän han kom från rätt håll emot dörren :)! Tur att någon förstår att uppskatta mina små konstverk i alla fall :)

Solen skiner, solen skiner...

Idag tittade solen äntligen fram efter att ha gömt sig i åtta långa dagar. Ungefär samtidigt med solen gick humöret också upp några grader. På förmiddagen hade jag lyckast slå huvudet riktigt ordentligt i en skåpdörr (jag kände mig som Kalle Anka när han smäller i huvudet och fåglar och stjärnor flyger runt i en salig röra), efter knocken och medföljande huvudvärk lade jag mig en stund på soffan för att vila. Jag slocknade direkt och sov hela tre sköna timmar för att sedan vakna lagom till solskenet. Då bar det iväg på mini-picnic till "bakgården". Jag och gubben skyfflade bort några ton snö och sedan kunde vi äntligen njuta av saft och kex i vårsolen. Dottern hade fullt upp med att krypa fram och tillbaka under staketet, men en kort kexpaus hann hon också med.

Efter en snabb middag så trampade vi i väg på årets första cykeltur. Dottern satt bak och pekade på traktorer och kråkor (saldot blev fyra traktorer och ca tjugo kråkor, lantisar som vi är :)). Vi passade också på att plumsa i drivorna längs med vägkanten och samla diverse ris och material till pyssel-projekt. Jag hade tänkt göra ett vide-hjärta till dörren enligt en modell som jag såg på en blogg igår... Tyvärr tänkte jag (förstås) att jag nog minns hur det ser ut och sparade inte bilden. Så nu har jag ägnat kvällen åt att irrande söka den rätta bloggen i blogglandia utan resultat. En massa spännande tävlingar har jag i alla fall lyckast bli deltagare i :). Hoppas verkligen på någon liten vinst... Det är ju såååå spännande att veta att man har ett paket på kommande på posten. Jag hör till den skaran som samlar på allehanda etiketter, lappar och koder från blöjpaket, flingor och russinpaket och skickar in för att få en liten sak i belöning som man inte ens vill ha... (detta förstår sig inte min man på, men jag är säker på att det finns andra där ute med samma lite udda intresse ;)). Därför tycker jag att det ät super att få vara med och tävla om FINA priser!

Jahapp ja..nu skall jag fortsätta i sökandet efter den försvunna videkransen... ifall någon vet var den hittas så tipsa gärna. Är rätt säker på att mitt eget exemplar inte blir lika fin utan modell, och en krans måste jag nog göra efter att ha haft gubben att hoppa längs dikesrenen och skära vide (medan jag stod på vägen och ropade "Nej,nej, inte den, den är alldeles för kort, ta dendär långa i stället, ja just den som står mitt i diket med tre meter vatten runt, den ska jag ha!" :)

Tandsprickning och Pepsodent-vitt

Idag har det inte hänt så mycket spännande. Vi har ändå haft en riktigt trevlig dag vid mommos o moffas tillsammans med moster :). Dessvärre har både jag och dottern drabbats av tandsprickning. Hennes sylvassa hörn-tänder i nedre käken gör sig påminda genom ett ständigt gnällande, men tro mig, jag vet hur det känns! För på mig så värker och kliar det av en visdomstand, men jag gör mitt bästa för att ignorera problemet. Jag kan säga som så att jag hellre tar lite tandvärk, än att än en gång till ligga darrandes under en steril grön duk medan någon fäktar med stiletter framför ansiktet mitt (dessutom utan att veta om man skall få tillbaka känseln i nedre läppen sedan bedövningen släpper...). Tandläkarskräck?! Hmm...känns som det ordet skulle vara bekant!

För någon liten dag sedan så orkade jag i alla fall vara aktiv i sy-verkstaden och fixade några hjärtan samt ett nytt kuddfodral till vita fåtöljen. En mening som jag ofta upprepar för gubben är "Om man har neutral färg (alltså vit) på väggar och möbler så kan man enkelt variera med olika färger på kuddar och gardiner"...så han kanske inte var helt nöjd med att den mörkgråa kudden fick ge vika för en vit art-frände efter att bara ha hängt med några veckor. Men han vänjer väl sig (tänker jag). Einstein is åtminstone still going strong... Funderar på om min fanatism övergår till mani i fall jag skulle sätta upp en bild av honom någonstans... Så det nu åtminstone skulle finnas en klyftig person i detta hushållet. Tåls att funderas på en stund. Nu blir det att inta vågrät ställning i soffan resten av kvällen och passa på att äta massor med choklad inför det oundvikliga förestående tandläkarbesöket.

Basilika-bus

Idag har vi haft städdag...igen! Som tur gick det ganska smidigt och för en gångs skull bestämde jag mig för att ställa dammsugaren i städskrubben då jag var klar (för det mesta står den framme konstant och brummar i gång några gånger per dag, speciellt i dessa "rapa-tider"). Medan jag lagade kvällsmat så hopplade dottern runt och skulle helst ha suttit mitt i stekpannan, så jag gjorde samma sak som jag tror att 90% av alla småbarnsföräldrar skulle göra (=fel)... jag gav en kryddburk med basilika åt henne, en sak som hon absolut inte annars får leka med och just därför var hon så nöjd, så nöjd och struttade tillbaka i vardagsrummet. Efter en stund kom hon tillbaka med burken så jag sa att hon skulle sätta den på köksbordet vilket hon snällt gjorde. När jag ca en timme senare gick in i vardagsrummet så upptäckte jag att hela mattan var full av- just det- basilika! Så då var det bara att släpa fram dammsugaren igen, så nu får den stå framme. Den hann ändå vara undangömd hela två timmar ;). Ni som läser min blogg ofta vet att för nån liten vecka sedan så gallrades min basilika-odling på samma matta. Så nu funderar jag starkt på vad grejen riktigt är med basilikan och mattan... undrar var detta ska sluta.

För tillfället är jag annars på jakt efter en snygg barnsäng. Mina krav är inte så stora; den ska vara utdragbar, vit, gammaldags (gärna halv-antik) med en snygg gavel med något lite sirligt mönster, lagom nött, billig och bra i skick. Visade en bild av dröm-sängen åt gubben här om dagen, han blev inte precis över-förtjust... Hans åsikt är att museala föremål hör hemma på granngården (hembygdsmuseet). Men småningom ska jag nog få övertalat honom (passande nog läser jag för tillfället boken "När du gör som jag vill";). När vi flyttar in kommer vi i alla fall att själva ha en Hemnes-säng från ikea, den ser ut såhär:De flesta av våra möbler (som vi redan har och som vi har tänkt införskaffa) är ikea-grejs. Ikea är både billigt och snyggt och passar både min börs och smak, (liksom de flesta andras) men man får ju göra inredningen personlig sedan med små detaljer i stället). Nu skall jag söka mig till vår inte alls lika inbjudande säng = två madrasser på ben, och drömma sköna drömmar om nybyggda hus!

Kök, kök o kontor

Jag har äntligen fått köpt en liten zinkkruka med murgröna till hyllan i data-rummet. Så nu väntar jag bara att den skall växa och falla sådär snyggt ner på sidan. Men med min totala avsaknad av gröna fingrar så lär den dagen nog inte komma allt för snart. Jag tänkte till och med glömma bort den när jag vattnade idag, som tur var min ett-åring betydligt mer uppmärksam och ropade "Där, där" och pekade ivrigt när jag kom med vattenkannan. Vi har en sådan lek hos oss att när jag vattnar springer hon i förväg och pekar ut "mommor" som behöver vatten :)

Annars har de senaste dagarna mest gått i planeringens tecken. Jag har suttit framför datorn med ikeas planeringsprogram och ritat kök och hjälpkök. Nu börjar jag äntligen bli nöjd. Köket har jag planerat utgående från Faktum Ståt serien och hjälpköket utifrån Faktum Ädel (vit). I köket blir det valnöt bänkskiva och i hjälpköket troligtvis svart "fejkad sten" skiva. Tyvärr så blev resultatet lite bättre än vad jag hade tänkt, betydligt snyggare och betydligt billigare. Vi hade nog bestämt oss för att kanske ta hjälpkök från ikea, men köksinredning från en lite mer "kvalitets-firma". Men nu när resultatet blev så pass bra så har vi börjat fundera om vi ändå skulle.... Som tur har vi ju ganska lång tid på oss att jämföra utbud och priser ännu. Min erfarenhet av ikea möbler är att deras förborrade hål inte alltid är så exakta, så skåpdörrar och dylikt kan väl bli någon millimeter sneda... Men å andra sidan ser jag det inte som någon omöjlighet att leva med en sned skåpdörr om jag vet att vi har tjänat in några tusen (och i stället kan unna oss att byta ut köket när vi tröttnar på det). Knepig situation detta... Ifall nån har erfarenheter (bra eller dåliga) av ikea kök så får ni jättegärna dela med er av dem!

Nu ska jag ägna resten av kvällen åt att planera gubbens kontor vid firman som skall piffas upp. Det passar kanske inte så bra med shabby chic, new england och lantlig stil på en ventilationsfirma, så jag måste försöka tänka i lite vidare perspektiv än vad jag annars gör. Men jag ser det som en utmaning och är glad för förtroendet :) (fastän han såg ut att börja ångra sig när jag för någon dag sedan började snacka fondvägg och hyllor gjorda av rör...). Nåja, jag kan trösta mig med att det inte kan bli mindre trivsamt än det är för tillfället i alla fall!

Påskfärg

När jag var barn hängde jag och mina systrar upp strumpbyxor på köksfläkten (ovanför spisen) med klädnypor på påskaftonen. Sen under natten släppte påskhäxorna ner någon liten sak i dem på sin väg till Blåkulla. Denna tradition har min pappa haft med sig från Hangö (jag har aldrig hört om någon annan i våra trakter som gör så). Hur som helst så är jag överförtjust i traditioner, speciellt sådana som har presenter med sig ;), så detta kommer jag att föra vidare till våra barn. Tyvärr hade vi så fullt hela lördagen att vi glömde hänga upp dotterns strumpbyxor... men häxorna kan ju också ha haft full upp och vara lite försenade ;). Och vad passar väl bättre än att knipa fast strumpisarna med prickiga klädnypor från Maileg!? Det tyckte visst häxorna också, för i morse hittade en nyvaken liten flicka två små gubbar och en hund i strumpisbenen :)

Hela vintern har mitt hår sett ut som värsta påskriset. Råttfärgat, tovigt och glanslöst. Så idag bestämde jag mig för att göra något åt eländet. Jag hade färdigt hårfärg i badrumsskåpet, men har dragit ut på projektet av hänsyn till familjen. Senast jag själv färgade mitt hår blev det grön-skiftande och efter många tvättar och mindre vackra ord så lovade jag min käre man att för all framtid överlämna färgandet åt yrkesfolk i stället.

Därför har jag inte tagit tjuren vid hornen före idag... Så när mannen gungade dottern i vagnen då hon skulle sova sin eftermiddagssömn passade jag på att slinka förbi till badrummet med ett mumlande: "Jag tänkt jag sku färg håret". Gubben svarade bara "Hmmm..." Det gick ju smidigt tänkte jag... En halv minut senare stormar han in och undrar vad jag håller på med. Han hade nämligen hört "Jag tänkt jag sku fön håret", men sedan antagligen blivit lite misstänksam varför jag skulle föna håret iklädd min sämsta t-shirt! Efter att ha förklarat åt min sparsamme man hur många slantar vi skulle spara ifall jag färgade håret själv, så såg han lite nöjdare ut och projektet fortsatte.

Allt gick smidigt, nästan för smidigt. När håret var ursköljt och torkat beundrade jag resultatet i spegeln. Jättesnyggt, för en gångs skull hade jag lyckats... Jag hade redan börjat drömma mig bort mot en karriär som frisör när hallspegeln krasade mina drömmar. I solljus var mitt hår nämligen rödaste rött! Trots att jag hade valt en så "grå" färg som möjligt. För att mitt eget röda pigment i håret skall bli starkare räcker det nästan med att jag går förbi hyllan med hårfärg i butiken! Gubben kunde i alla fall trösta mig med att jag hade en fläck bakpå huvudet som inte var röd, den var fortfarande min gamla råttfärg! Fort in i badrummet, fiska upp färgflaskan ur roskisen, sprutcha i mera färg, vänta, vänta, skölj. Första fläcken borta, två nya har uppstått! Och precis där tog mitt tålamod slut för denhär dagen, så nu har jag ett rött och fläckigt hår. Inomhus och framifrån ser det i alla fall helt okej ut, så själv lider jag inte så mycket av spektaklet. I morgon ska jag i alla fall beställa tid till klippning... så mycket självinsikt har jag ändå att jag lämnar det till yrkesfolk ;).

Häx-tider

I går hade vi fullt upp hela dagen. På förmiddagen var dottern påskgumma till mommos och fammos. Kaffepannan av miniatyrmodell hade vi fått låna av mommo. Hon fick förstås lite choklad, men vi har ännu inte bestämt vem som skall äta upp den :). Vi försöker hålla efter lite med godiset ännu när hon är så liten, men hon har nog smakat små chokladbitar och vet nog mycket väl vad det handlar om när man prasslar i skåpet... annat är väl inte att vänta med såna godisråttor till föräldrar.

På eftermiddagen var vi på 30-års kalas och sedan kusinträff. Kvällen spenderades i sångens tecken. Jag och storasyster skrålade på för full hals och tyckte för en gångs skull att det lät riktigt bra trots ostämt piano...Power of love var en riktigt imponerade insats, enligt mig själv i alla fall. Publiken kanske inte var riktigt lika fascinerade av mina höga toner ;). Efter ett kaotiskt sångframförande så var det dags för familjemiddag (något som hos oss för det mesta avnjuts i skift eftersom de två små flick-kusinerna har lite svårt att leka för sig själva medan föräldrarna mumsar och smaskar). Middagen var supergod (som vanligt när min far har kockat). Nöt innerfilé med hemlagad klyftpotatis och kryddsmör, det är nog grejer det!

Efter den sena middagen var det bara att bege sig hemåt för att få en mycket trött flicka i säng. Sedan satt vi föräldrar i soffan och zappade en stund, men när vi slutligen mera halvlåg över varsin kant (alla som sett Salvador Dalis målning av tiden förstår hur vi såg ut!) så bestämde vi oss för att det kanske är bäst att masa sig till sängen medan benen fortfarande bär. Så något sent påskfirande blev det inte här hos oss.

Nu har vi åter igen fått problem med en kran. Denna gång kranen i wc. När dottern tvättade händerna pillade hon lite på undersidan av kranen med reultatet att hela innandömet (en massa galler, filter och små järnbitar) lossnade. Så nu blir det att för tredje gången ta kontakt med vaktmästare och rörmokare... Börjar kännas aaaaningen pinsamt. De måste verkligen tro att det är några kran-marodörer som flyttat in i tolvan... Som sagt...pinsamt!

Memma-mousse

Idag lagade jag memma-mousse efter ett recept i Birka-tidningen. På bilden i tidningen var moussen mörkt chokladbrun och enligt receptet skulle den räcka till ca 4 personer. När min mousse var färdig var den ljusbeige (se själv på bilderna!) och den fyllde en 2,5 l skål (skulle alltså räcka att föda en hel skolklass med). Efter att ha smakat på läckerheten så bestämde jag mig snabbt för att de hade fuskat när de tog bilderna till receptet och bara fyllt äggen med vanlig memma. Oberoende om jag hade gjort fel eller inte så blev det en jättegod efterrätt. Men eftersom den är ganska mäktig så orkar man inte äta mer än ett ägg, så nu har vi en stor plastbytta i kylen full med memmamums. Nån som är sugen?

Äggen var också ett helt spektakel att få avskärda. Jag prövade med varm kniv, sågtandad kniv, långsamma rörelser, snabba ryck, men resultatet var ändå flera spruckna ägg. Tre stycken klarade sig i alla fall och chokladägg skärvorna hade snabb åtgång när både dottern och gubben var hemma. Sedan sprack spritspåsen så jag hade memmamousse över hela diskbänken (som tur hade jag ju gjort en stor sats ;)), så det var bara att tvätta, diska, skölja och börja om :). Ganska snabbt gick det i alla fall, kanske 20 minuter från början till slut...(och då skall tilläggas att jag till största delen var ensam med dottern som klättrade på kökslådehandtagen i tappra försök att nå chokladäggen!)...

Här är receptet om någon blev sugen att prova:
ca 200 g memma
50 g vitchoklad
2 gelatinblad
2 msk apelsinsaft
2 dl vispgrädde
1/2 ask sockrade pomeransskalsbitar
chokladägg

Blötlägg gelatinbladen i kallt vatten. Smält chokladen i vattenbad. Vispa grädden. Koka upp saften och lös upp gelatinbladen i saften. Vispa memman mjuk, vispa i chokladen, pomeransskalen och gelatinblandningen. Vänd till sist i gräddblandningen försiktigt (hur man gör det vete katten, jag menar man måste ju ändå röra o blanda en hel del för att få ihop allt men...). Låt moussen stå kallt och stelna en stund och spritsa sedan i chokladägghalvor. Dekorera med vit choklad.

(Jag använde 200 g memma, 70 g vitchoklad, 2 gelatinblad, 4 msk apelsinjuice, 2,5 dl vispgrädde ingen pomerans och billigaste billiga chokladägg som fanns i affären...och ändå blev resultatet rätt bra, så det tycks gå bra att ta lite vad man haver o blanda hejvilt ;)

Glad Påsk